BANANAMAN

I Frillesås över helgen. Frukost i trädgården och Provat nya hängmattan änsålänge idag. Snart stranden och
ikväll Kba!

Älskar de nya jeansshrtsen jag tillverkat! LOVE! Och balkongen. Kan ta hur många bilder som helst på den.

Alla går de runt med samma dröm. Jag hör dem, mina vänner. Hör mig själv. Hur våra Ord ekar och försvinner någonstans långt borta. Vi går alla runt och drömmer om den där människan som skall dyka upp och rädda oss. Visa hur skåpet skall stå. Sjunga sånger utanför fönstret var morgon i 100 år. Jag vet inte varför det är en bitter eftersmak på det hela

Hittade den här gamla videon från 30 talet. Tycker det är så sjukt spännande att försöka sätta mig in i hur det var då. När man ser på bilarna och kläderna och folk blir det läskigt verkligt. Det är konstigt att kunna sitta och se tillbaka i en tid när jag inte fanns. Många av mina gamla berättar deras historier från 30 talet, och nu kan jag se hur det såg ut då. Tiden har förändrat på så mycket, inte bara bilar och bussar, tåg, telefoner, kläder, utan kultur, människors sätt att tänka och se på omvärlden. Jag tänker hur det hade varit att växa upp på den tiden. Man hör musiken, det fanns inte ens synth och sånt som är passé idag, det var saxofon och jazz och blues. Om jag och Sara skulle ut en lördag, hur hade det varit då? Vart hade vi gått? Hur hade vi varit präglade av Den tiden? På vilket sätt hade våra personliheter, tankar, drömmar, mål varit annorlunda? Hade dem det? Hade vi sett efter en man att gifta oss med i tidiga 20åren och varit gifta nu vid 23 och 25, kanske hade haft barn och så en man som försörjde oss. Vi hade ringt varandra på de lediga dagarna och haft maten färdig till mannen när han kom hem på kvällen. Kanske..

The Sartorialist har publicerat ett inlägg där en Anya har skrivit;  This is a photo of my grandmother Irene and my grandfather Dmytro. It was taken in Kalush, Ukraine sometime in the late 1930′s or early 1940′s. My grandmother cared a lot about fashion and bragged more than once that she was the first woman in her village to wear pants.

Till texten kommer den här bilden:)

Och här är lite andra sköna bilder fyllda med inspiration;

Packar, Sverige imorgon. Äntligen. Längesen. Sommarkväll. 26 C. De spelar fotboll här bredvid. Solen på väg ner nu. Rygg idag på gymmet, halvhjärtat. Rygg = tråkigast och svårast.

Avslutade den här onsdagen med en piknick på aker brygge tillsammans med Anton.
I övrigt är det så varmt här nu så att jag har fått byta ut täcktet mot lakan och påminns om tiden i cairns. 30 C? Svårt att sova. tropiska nätter. Oslos badtemperatur utlovad till 20 C i veckan. WOW! Nu: Godnatt!



Han är för go anton!

Det är sommar. 25 C. Lite bilder fr lägenheten

Minns mitt första sommarjobb. Vet inte hur gammal jag var, tror 15. Arbetade på dagis och fick 46 kronor i timmen. Jag tänker på hur vuxen jag kände mig då men nu iefterhand förstår jag att man inte kan ha 15 åringar som riktiga vikarier. Vi kommunferiejobbare gjorde extrajobb som var nyttiga men det är skillnad på att vara vuxen, och att inte vara det. Med tiden märker man hur man förändras. Att kunna se på ett yrke på proffesionell basis. Man favoriserade ju tillexempel barn då och lekte bara med de man tyckte om. Bara 3 år tillbaka tycker jag det är stor skillnad på hur jag tänker och ser på tillvaron. Märker hur man utvecklas mer och mer fast man inte tror det själv. Jag kan mycket mer om allt möjligt nu än för tre år sedan. Jag tror att jag agerar vuxnare i många situationer och mer sansat.

Fick min första p bot idag. Ätit glass. Kört en dam till tannläkaren i KAOStrafik svår adress men gick smärtfritt fram till dörrn. 25 C och sol idag. Swe till helgen!

Jag tror på evig kärlek :)

Godnatt!

Ingen har väl så mycket komplex för sina kroppar som kvinnor mellan 18 och 30 tänker jag. Ledsamt. Jag har massor med komplex. Jag är allt för dålig på att berömma min kropp och vara glad och nöjd för det jag har. Folk i allmänhet är nog också allt för dåliga på att våga erkänna vad det är man tycker om med sin kropp också. Inför sig själv eller andra. rädd för att verka snoffsig eller för att folk inte skall tycka att man matchar med sitt påstående. Som tur är tycker jag om mer med mig själv än jag inte tycker om, men ändå finns komplexen där. Här är några av mina komplex med min kropp;

*Jag tycker att mina tänder är så små och ena framtanden är sne så att när jag ler i vissa ljus ser det ut som om jag bara har 1 tand för att den sitter lite längre fram än den andra

*Jag tycker att min näsa blir ful och stor och sne och osymetrisk på kort, men samtidigt tycker jag oftast den är fin i verkligheten

*Jag tycker att jag har för täta ögon

*Jag tycker att min kropp är för rak, jag har ingen midja, inga kvinnliga former, små smala ben och inga höfter.

*Jag tycker att jag har påsiga kinder som hänger ner

*Tycker att jag har stor haka/käke

Gick in på studera för att kolla högskoleprovresultatet: 0.9

Gud... hade verkligen gruat mig. och så kom det. FAN. dåligt dåligt. Visste det. Visste att det hade gått kasst. Fan i helvete vad dåligt resultat. Klankar ner på mig själv.
Tycker det var ett absurt prov med enorm tidspress och som egentligen bara handlar om att kunna göra saker snabbt och hitta ett system? Jag som läst ma A B C D E med Goda betyg fick slita med matten. Uppgifterna var inte så att man kunde räkna på dem, som jag är van vid, det gällde att inom loppet av några sekunder känna igen problemet och hitta ett svar. Sjukt. Konstigt sätt att mäta kunskap. Men vad skall man göra då?

Föresten är jag inte alls kass såg jag sedan när jag kollade på medelvärdet i sverige;

Din normerade poäng:	0.9	Medelvärde normerad poäng:	0.94
Ditt antal rätta svar:	76	Antal provdeltagare:	57304

Provdel	Ditt antal rätta svar	Antal uppgifter	Medelvärde samtliga provdeltagare	Normerad poäng per del
XYZ	12	24	10.4
KVA	11	20	8.9
NOG	3	12	5.0
DTK	11	24	12.7
Kvantitativ del	37	80	37.0	0.9
ORD	9	16	7.7
LÄS	12	20	10.2
MEK	11	20	10.2
ELF	7	20	11.6
Verbal del	39	76	39.7	0.9
Hela provet	76	156	76.7

Jag har alltså fått ganska precis ett medelvärde. OCh det får jag väl vara nöjd med? När man ser i tabellen hade jag högre medelpoäng än genomsnittet på massor av uppgifter, och när jag sedan tänker på att jag knappt förberett mig så är jag så himla stolt över mitt resultat istället. Jag hade inte gått igenom något gammalt högskoleprov, inte läst böcker eller pluggat ord eller engelska eller ett skit. Hade sån ångest inför allting att jag bara sköt det framför mig tills det var försent. Men jävlar alltså, måste ju skriva jättebra om jag verkligen förbereder mig.

Så det var ju en liten tröst ändå. :)

Jag har ikväll på mig en gammal ring som jag köpte på gotland för många år sedan. Jag har aldrig använt den, mest sett på den som ett vackert konstverk. Men ikväll, är det dens kväll. Ett par corona slinker ner innan vi beger oss mot solli plass.